Andra generationens invandrare slits enligt tidigare studier mellan tvÄ kulturella vÀrldar och stÀlls dÀrav inför utmaningen att skapa en fungerande helhet mellan vÀrldarna. Syftet med studien var att undersöka vad upplevelsen av att tillhöra tvÄ kulturer kan betyda för sjÀlvbilden hos andra generationens invandrare. Deltagarna var 10 kvinnor och fem mÀn. Vi utgick ifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrÄn fokus pÄ meningen. I resultatet redovisades tre huvudteman och 12 underteman.

Den hĂ€r uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att se hur deras identitetsskapande pĂ„verkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens Ă€n den svenska. I uppsatsen har jag anvĂ€nt mig av intervjuer för att fĂ„ fram den empiri jag grundar min diskussion pĂ„. Intervjuerna har varit bĂ„de sĂ„dana dĂ€r jag satt mig ner med mina informanter men Ă€ven Internetbaserade dĂ„ det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frĂ„gestĂ€llningar i uppsatsen har varit: Om, och i sĂ„ fall hur, har informanten pĂ„verkats av att ha en eller bĂ„da förĂ€ldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten pĂ„ sig sjĂ€lv utifrĂ„n tillhörighet och identitet?.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka skillnader i utbildningsförvÀntningar bland utrikesfödda och infödda svenskar femtonÄringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sÀmre skolprestation Àn infödda svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare pÄ högskola eller universitet Àn infödda svenskar. Dessutom vill jag studera hur och pÄ vilket sÀtt femtonÄringars utbildningsförvÀntningar pÄverkas av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och testresultaten i matematik och lÀsning. En aktuell frÄga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste Ären Àr könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonÄringars invandrarstatus i effekten av kön pÄ femtonÄringars utbildningsförvÀntningar.Jag har anvÀnt mig bÄde av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial frÄn Pisa Är 2003.

    Sammanfattning: Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i frÄga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och tre personer frÄn Malmö samt tvÄ personer frÄn SkellefteÄ och en person frÄn PiteÄ har stÀllt upp pÄ denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus pÄ identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien Àr att belysa hur intervjupersonerna ser pÄ sin identitet.

Syftet med uppsatsen Àr att se vad situationen att positioneras som ?andra generationens invandrare? har för inverkan pÄ identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi anvÀnder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssÀtt dÀr vi vill synliggöra de identiteter, det vill sÀga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nÄ en ökad förstÄelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begrÀnsningar denna position har för den enskilda individen. Vi Àmnar synliggöra de processer som samverkar och pÄverkar de unga tjejernas identiteter.

Denna undersökning Àr en analys av intervjuer som Àr genomförda med fyra informanter. Tre av dem Àr första generationens invandrare och den fjÀrde Àr andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrÄn begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer frÄn Irak, Maria kommer frÄn Guatemala, Line kommer frÄn Norge och Kristina Àr född och uppvuxen i Sverige av kroatiska förÀldrar.

This investigation is aimed to analyze and gain insight into how young people of the "second generation immigrants" identify themselves in a society where they are seen as immigrants of the environment in view of the name. Also, how they identify themselves during trips to their home/country of origin are of relevance to see if they are affected in their own identification, depending on how they believe they are seen from the outside.Through a survey, the statistics were produced, which serves as a preliminary to the larger part of the investigation where six individuals were interviewed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged were then analyzed in relation to selected theories.In connection with the investigation it has emerged that the young people in question often identify themselves in such a way that they think that the surroundings look at them. It is in relation to how others see them as they see themselves, which creates a distance between the surroundings and themselves. With increased knowledge on both sides, this distance between the environment and the young people in this investigation maybe could reduce..

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter pÄ arbetsmarkna-den. FrÄgorna jag har valt för att uppnÄ syftet Àr: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering pÄ arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande? Vilka förestÀllningar om etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemstÀllningen. Min slutsats av denna studie Àr att förestÀllningar om den andra gruppen, har hÀmmat, bÄde den större gruppen och den lilla individen.

invandrare, svensk, medier,identitet, kultur, religion, nationalitet, tillhörighet..

The purpose of this master?s thesis is to find out in which ways a group of first generation immigrants use Swedish papers and magazines in a public library and which information needs this group has about Swedish society. One important aspect in this essay is integration of immigrants in the Swedish society as a possible effect of newspaper reading. The method used in this study is qualitative. Data is generated through semi-structured interviews.

Den nya generationens mÀn har uppvisat ett beteende som kan sÀgas pÄvisa att skillnader existerar inom segmentet. Skillnader kan relateras till mÀnnens agerande i butiksmiljön utifrÄn social interaktion, avsikten med köpet samt köpstrategi. Det gemensamma mÄlet för segmentet Àr önskan om att skapa en unik stil som i förlÀngningen avser att representera deras image. Konklusionen Àr att de bÄda delsegmenten har ett gemensamt mÄl, men att vÀgen dit skiljer sig Ät. För att modebutiker ska lyckas tillfredstÀlla den nya generationens mÀn krÀvs att lÄngsiktiga relationer utvecklas mellan butikspersonal och den manliga kunden..

Titel Mediebilden av invandrare ? en kvantitativ innehÄllanalys av morgon- och kvÀllstidningar.Författare Rubi NilssonKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Hösttermin 2011Syfte Studiens syfte Àr att undersöka hur media behandlar invandrare.Metod Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial Artiklar dÀr ordet ?invandrare? förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, KvÀllsposten ochSydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011.Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet?invandrare? förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jÀmfört med skÄnska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utstrÀckning ÀnkvÀllstidningar rapporterar om frÄgor som berör invandrare. FrÄgor som rör invandrare behandlas ofta som Äsiktsmaterial i de undersökta kvÀllstidningarna. I de undersöktamorgontidningarna behandlas det frÄgor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare Àn i Äsiktsmaterial.

Studien bygger pÄ en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf HjÀltar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag pÄ hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat pÄ att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhÀllet. Studien visar hur invandrare framstÀlls som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sÀtts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

En undersökning av hur stort utrymme och i vilka sammanhang som invandrare respektive svenskar fÄr synas i lokalpressen. Tidningarna Sundsvalls Tidning och NSD jÀmfördes under en veckas tid och resultatet sammanstÀlldes..

Syftet med uppsatsen Àr att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut pÄ diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhÀllet. Dessutom vill vi ta reda pÄ hur invandrare konstrueras som problem och hur det Àr legitimt att tala om invandrare pÄ forumet.Tidigare forskning inom Àmnet har gjorts med diskursanalys pÄ talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men frÀmst i andra lÀnder och inte pÄ internet. Vid diskursanalys gÄr teori och metod hand i hand, vilket innebÀr att de begrepp som vi presenterar i teorin anvÀnder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mÀngd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk instÀllning och en underrepresenterad liberal instÀllning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begÄr brott, luras, hotar vÄr kultur, konspirerar mot oss, Àr kostsamma och pÄ det hela taget Àr alltför mÄnga.